Snart börjar en ny säsong av Svenska Hollywood-fruar. Jag undrar hur fattigt liv jag egentligen lever som ser mej tvungen att titta på dylikt skräp, men sen inser jag att det är precis tvärtom; jag ser på skräpet och tycker att fruarna lever fattigt. Naturligtvis inte materiellt (Anna Anka!) eller själsligt (jag har aldrig sett en kvinna med mera själ än Maria Montazami) men den intelligenta fattigdomen är väl ändå allsmäktig då det gällde A N W? Varför skulle en intelligent kvinna satsa 30 miljoner dollar på en film vars huvudrollsinnehavare inte kan agera? Varför skulle en intelligent kvinna fundera på husköp i mångmiljonklassen före hon inkasserat ens den första dollar från sagda film? Och en intelligenta kvinna skulle väl inse att filmdistributörer ger dåliga bud istället för att lägga sej ner raklång på golvet och asgarva åt eländet?
Nej, jag har inte sett filmen. Det lilla jag såg var de korta klipp som visades på tv, så jag borde väl inte döma ut vare sej frun eller filmen så totalt, men det var ju synd om tanten! Med sin fejkade solbränna, glesa hårväxt, pålimmade pattar och ett leende som skulle få Hajen att gråta av avund.
Alltså; fru Winter är så dålig att agera att hon till och med stryks då följande säsong av Svenska Hollywoodfruar planeras; hon kan inte ens spela sej själv i en svensk tv-serie som baseras på det enkla faktum att hon är en svenska, i Hollywood. Nej, vila i frid, kära Agnes. Jag ser fram emot att följa den kaffekokande, själfulla Maria en säsong till, och hoppas stifta bekantskap med några flera intelligenta fruar!