Men mina fingrar är för tjocka. Eller griffeltavlan för liten. Eller nåt. 

Jag har införskaffat en ny mobil med touchscreen -den moderna varianten av griffeltavla.  (Googla det; brukar normalt åtföljas av en hartass.) 

 

Min första kontakt med dylik touchscreen var dotterns htc som jag var tvungen att låna för att ringa kundservice då min egen trogna Nokia låst sej. Jag var redan relativt förbenad och inte blev jag lugnare av pausmusik och "vi bandar samtalet för att förbättra vår service"-beskedet. Sen svarar det.

"För betjäning på svenska,  tryck två."

Jag skulle trycka två, men det fanns ju inga SIFFROR! Så jag rusade in till döttrarna, vrålandes något om hu fa-en får jag valt tvåan -kryddat med lite mer fula ord än jag kan publicera...

 

Undrar om jag förbättrade deras kundservice?  Och jag undrar också hur gott de som senare lyssnade på inbandningen fick skratta?  Om den fungerade som underhållning på personaljulfesten?

 

Så då jag och lillflickan berättade åt den studerande dottern i närvaro av telefonförsäljaren att mamma köpt en touchscreen så spände hon ögonen i försäljaren och sa

-NEJ, har du sålt en sån åt henne?  Hon kan ju inte använda den!

 

Men jag blir bättre,  och min arbetsplats är full av unga flickor som gärna hjälper en gammal tant!