Förstoringsglaset med.

Var till butiken igår.
 
Då jag fick idén om e-kod-fri januari så såg jag fram emot utmaningen. Många ifrågasatte om jag överhuvudtaget skulle äta någonting eftersom e-koder finns i snart sagt allting numera. Men jag svarade bara sturskt att jag får äta allt, egentligen, men jag måste lägga tid på att planera, handla rätt råvaror, tillbringa mer tid i köket och ta med egen lunch till jobbet. "Mitt älgkött i frysen innehåller inga e-koder, he he!"
Och fantasin flödade; vad jag skulle baka och äta. Vispgrädde!
 
Första turen till butiken gick bra. Det var väl 2.1 och jag handlade grönsaker, frukt och cremefraiche. Billigt blev det också, under 20€.
Andra turen till butiken var så igår. Blev lite dyrare men hade verkligen inget i kylen så det var tvunget att kosta mera. Men redan har jag märkt att det är lite jobbigt. Försöker tänka i nya banor och köpa hem något jag inte handlat förut bara för att få variation.
Tack och lov var jag förberedd! Ett par bekanta gav mej tipset för några år sedan, då Atkins var stort. Ha med ett förstoringsglas till butiken! De var då i 50-års åldern och skulle enligt Atkins undvika kolhydrater. Vad de upptäckte var att innehållsförteckningar och näringsvärden alltid var skrivna med pytteliten text. Ty se, fabrikanterna lägger hellre en vacker, frestande fantasibild på sina matförpackningar än de tråkiga, obligatoriska infotexterna. Så mina bekanta köpte ett förstoringsglas som de drog fram i mataffären.
Nu ägde jag redan ett förstoringsglas och jag har gått med det i handväskan ett antal år redan, fast jag har aldrig använt det. Det låg faktiskt i sin originalförpackning då jag tog det i bruk den 2 januari! Vet inte om min dotter tyckte det var lite genant då hon såg det, men efter nån minut så tog hon det ur min hand och kollade lite själv bland burkar och förpackningar,
 
Vi upptäckte bland annat följande: Ett känt varumärkes extra creamy coconut milk var dyrare än deras coconut milk. Den kommer i mindre förpackning men kostar ca 50% mer. Den creamyga varianten innehöll dock inga e-koder och inget vatten medan vanliga kokosmjölken innehöll både ock. Jag förundrar mej lite över detta. Råvaran kostar alltså X€ men om man spär ut den i vatten så måste man för hållbarhetens skull tillsätta e-koder. Den tunnare varianten innehåller alltså till antalet flera ingredienser men är billigare. Frågetecken?
 
Så dethär är alltså ett hett tips till de som vill bryta sina gamla matvanor; köp ett förstoringsglas!
Jag kände mej lite halvblind den första gången jag handlade men redan igår (andra gången) så tänkte jag inte så mycket på det. Jag lärde mej samtidigt någonting och då gör det inte så mycket om jag kände mej halvblind en liten stund i mitt liv.
Trackback
RSS 2.0